Österbybruk, brukssamhälle.

Klockstapeln är byggd i början av 1700-talet. Storklockan har inskriptionen "Fecit Holmiae Gerhardt Anno 1712. Gloria in Exelsis Deo" och betyder "Gerhardt gjorde den i Stockholm år 1712. Ära vare Gud i höjden". På Lillklockan finns inskriptionen "Med Gudz hielp är denna klåcka guten hoos kungl. klåckgiutaren Salig Gerh. Meijers encka Catharina Meyer, Stockholm Anno 1722. Louis de Geer." I början av 1700-talet var en namne och sonsonson till Louis de Geer ägare av bruket. Det var han som bekostade båda klockorna i stapeln. Foto: Alf Gille.

KlockstapelnKlockan användes tidigare som bruks och kyrkklocka. Numera används den enbart som kyrkklocka. I samband med renoveringen 1979 flyttades ingången på klockstapeln. Skälet var, att vintertid när det plogats blev det snövallar framför ingången som då blev till besvär när man skulle in i klockstapeln. Den nya bilden är tagen från samma håll som den äldre bilden ovan. Foto: Marianne Gille, juni 2004.

Brukslängorna Hörnet Gimogatan och Långgatan alldeles vid Klockstapeln. Lägg märke till det lägre huset. Det är orört vid renoveringar och har inte fått det högre taket som de andra husen har. Här finns även smedsbostaden bevarad. Foto: Marianne Gille, juli 2006.

Herrgården och kyrkan i vinterskrud Herrgården började byggas på 1760-talet och fick då en gul färg. I början av 1800-talet målades herrgården om och blev då vitmålad. Vid renovering 1970 fick herrgården tillbaka sin ursprungliga gula färg som syns på nästa bild. Foto: Ragnar Bromark.

Herrgården från herrgårdsparken Herrgården var färdigbyggd 1780. Flyglarna stod färdigbyggda redan 1735. Några som har bott i Herrgården är Louis de Geer, Claes Grill, Pehr Adolf Tamm (Gammel Tammen) och Bruno Liljefors. I Herrgårdsparken finns Bruno Liljefors ateljé med utställningar av en del av hans alster sommartid. Det sägs att Bruno Liljefors höll vilda djur i Herrgårsparken som då var inhängnad. Foto: Staffan Hagelin, juni 2004.

Liljeforsateljén Byggnaden är från slutet av 1700-talet, precis som herrgården. Huset har tidigare använts som brygghus, tvättstuga och hönshus. Under perioden 1917-1932 hyrde Bruno Liljefors herrgården. Då inreddes en ateljé här. Byggnaden renoverades 1984 och blev då utställningslokal. Foto: Marianne Gille, juli 2006.

Brukskontoret Foto: Marianne Gille, juli 2006.

Stallbacken Redan på 1600-talet fanns stall och vagnslider här. Då var gården helt kringbyggd. I slutet av 1700-talet uppfördes de nuvarande byggnaderna. Av tradition firas midsommar alltid på stallbacken. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Festtåg med spelmän och smeder på väg till midsommarfirandet vid Herrgården Foto: Staffan Hagelin, juni 2004.

Midsommarstången är rest med Svenska flaggan i topp Foto: Staffan Hagelin, juni 2004.

Vagns- och brandkårsmuseum Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Barouch/Kaleschvagn Från omkring 1830. Ansångs vara det finaste promenadåkdonet för en finare familj. Vagnen kräver resliga hästar i par-, fyr- eller sexspann. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Charabang-Vurst-Jaktvagn Tillverkad i Stockholm år 1862. Användes vid jakt av brukspatronerna Tamm. Idag händer det att den används till Luciatåg. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Likvagn Tillverkad i Tuhlins vagnfabrik i Skillingaryd år 1924. Vagnen tillhör Morkarla församling som köpte den år 1924 för 1.500 kr. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Kyrksläde Från omkring 1700-talet. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Malmsläde Från omkring 1850. Användes för att köra malm från gruvorna ut till masugnarna på de olika bruken. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Brandspruta Från 1850. Användes av Morkarla kyrka. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Tagelrepningsmaskin Maskinen hade två funktioner. Dels repade maskinen tagel, dels tvinnade den samman tagel som man sedan kunde göra en mycket fast knut av. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Hembygdsgården På bilden syns huvudbyggnaden till höger samt Lillstugan till vänster. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Lillstugan Från början stod stugan vid Norrbacken i Österbybruk och fungerade då först som bostadshus och senare som skola. Stugan är från 1700-talet och flyttades 1985 till sin nuvarande plats och återställdes då till bostad med öppen spis och bakugn. Idag används stugan som bagarstuga vissa tider på året. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Vid hembygdsgården finns några industrihistoriska minnesmärken uppställda. Stånghammare Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Motordriven järnsax Användes 1920 till 1983 vid valsverket i Österbybruk. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Valsstol Valsstolen är en detalj av ett valsverk och användes från 1920 till 1983 vid Österbyverken. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.

Luftdriven smideshammare, så kallad knipphammare Namnet knipphammare kommer sig av att det under hammaren smeds klenare dimensioner som sedan knippades samman för senare bearbetning. Hammaren tillverkades i England och användes i Österbybruk på 1880-talet. Foto: Marianne Gille, augusti 2004.