Foto: Staffan Hagelin, juni 2004.

För 10 000 år sedan, när inlandsisens tillbakagång inträffade började vårt land succesivt höja sig. Fyrisån var för 4 000 år sedan en havsvik där de högsta delarna av Uppsalaåsen stack upp som öar. Vid tiden kring Kristi födelse kunde man segla ända till Gamla Upsala eftersom vattennivån var cirka 10 meter högre än idag och Fyrisån var en vik till Mälaren.

Fyrisån hette tidigare Salaån. På 1600-talet fick ån sitt nuvarande namn.

Fyrisån har också tidigare utgjort en skiljelinje mellan Uppsalas östra och västra stadsdelar, bland annat mellan olika sociala miljöer. Dessa sociala skillnader finns inte längre.

På 1800-talet, när vintrarna var kallare än nu, for stora isstycken i islossningstiderna nedför Fyrisån. Dessa stora isstycken kallades Svartbäcksgubbar och ansågs komma från norra delen av ån genom Svartbäcken och ytterst härstamma från Ulvatrakten.

"Ändes ån" är ett dialektalt uttryck för längs med ån.