sindra.net - sindra betyder ursprungligen sprida gnistor och ska åskådliggöra de glödspån som faller när man t ex smider järn

Spännande episod i vallonernas historia.

Föreningstanken väcker intresse - men vem tar initiativet?

GILLE HJÄLPTE DE GEER FLY.

Ur Stockholms Tidningen den 5 november 1937.
St.-T:s Sefyr-reportage från vallonernas högborg, Österby bruk, i ondagsnumret, och det tidigare i Finns krönika framförda förslaget om bildande av en vallonernas släktförening har väckt intresse i vida kretsar. Trots att detta förslag på sina håll väckt livlig anklang, är det emellertid inte så säkert, att en dylik sammanslutning kan komma till stånd, åtminstone inte just nu.

St.T. har låtit frågan gå vidare till en del vallonättlingar i framskjuten ställning, och av dessas uttalanden framgår, att tanken på en vallonernas släktförening visserligen överallt möttes med sympati - men, undrar man - behövs det verkligen någon sådan förening? Vilka ändamål skulle den tjäna, och vad skulle den rent positivt kunna ge sina medlemmar?
- Förslaget är onekligen intressant, säger kammarherren friherre L o u i s   de   G e e r till Lövsta. Men det skulle krävas en omfattande organisation för att få form på en sådan sammanslutning. Vallonättlingarna äro ju mycket talrika - och där uppstår för övrigt en kinkig fråga: var skall man dra gränsen? Skall föreningen endast omfatta rena valloner, eller även dem, som på mödernet eller fädernet äro svenskar? Måste man bära ett vallonskt namn eller får man vara med även om man bär ett svenskt familjenamn men på mödernet härstammar från en vallonsläkt? Jag är som sagt intresserad - men jag spår, att den som skall organisera en sådan sammanslutning, får ett styvt arbete!

En liknande uppfattning företräder även överstelöjtnant H u b e r t   d e   B è s c h e, bärare av det kanske äldsta vallonnamnet i Sverige. Denna familj kom nämligen till Sverige - som arkitekter - redan på Karl IX:s tid, och det var egentligen genom en de Bèsche, som Louis De Geer fick impulsen att flytta till Sverige.

- En dylik förening skulle naturligtvis kunna stimulera intresset för släktforskning och kanske även i viss utsträckning vara sina medlemmar till hjälp. Men utredandet av vallonernas släktförhållande i Sverige är i de flesta fall en ganska enkel historia, som medlemmar av de enskilda släkterna bruka klara på egen hand. Går man däremot tillbaka till släkternas egentliga vallonska ursprung, blir det intressantare - men också oändligt mycket svårare att nå resultat. Flandern har ju blivit skövlat så många gånger sen 1600-talets början, att det knappast torde finnas några gamla urkunder kvar att bygga forskningarna på.
Överintendenten, vid Nationalmuseum, fil. dr Axel Gauffin, anser att den nytta en förening som den föreslagna kunde uträtta, om den verkligen satte sig ett mål före, vore att utreda hur många, som verkligen härstamma från valloner i bemärkelsen vallonsmeder. - Själv bär jag ju samma namn, som de mästersmeder, vilka ännu finnas kvar vid Österby bruk, men uppriktigt sagt vet jag inte, om jag är släkt med dem, säger dr Gauffin.
Major Chr. Anjou vill helst ställa sig avvaktande till idén, tills någon tydligare formulerat föreningens syften. Släkten Anjou, vars flesta medlemmar sedan åtskilliga generationer valt intellektuella yrken, främst prästens, och som bl. a. skänkt Sverige en ecklesiastikminister, har redan sin historia skriven och av trycket utgiven.
Redaktör Gustaf Gille tillhör den vittutgrenade vallonfamilj, som varit och ännu är så talrikt företrädd vid Österby bruk, men som också räknar många utövande musiker ibland sig, en hovkapellmästare, en tonsättare och åtskilliga andra.
- Jag skulle bli mycket glad, om en sådan förening kunde komma till stånd, säger red. Gille. Vallonernas historia i Sverige är ett oerhört intressant ämne, som visserligen redan i "valda delar" skrivits, men där det ännu återstår mycket värdefullt att ta vara på. Vad en sådan förening skulle verka för? Släktforskning - och varför inte "släktresor" till ursprungslandet Flandern. Jag har hela mitt liv längtat efter att få se Liège, vår stamfader Colas Gillets hemstad. Colas lär enligt tradition inom Gilleska släkten år 1597 eller 1598 ha hjälpt Louis De Geer på flykten till Holland på så sätt, att han bytte kläder med De Geer samt tog dennes kedja och ring för att vilseleda den spanska bevakningen. Nämnda kedja och ring lär nu finnas på Carolina Rediviva i Uppsala. - Ja, låt oss gärna få till stånd en vallonförening: jag ska bli en av de första att anmäla mig som medlem och bli en aktiv sådan, även om jag inte känner mig kallad att ta initiativet till dess bildande.
Nu är frågan: finns det någon vallonättling, som känner sig manad att övervinna betänkligheterna och ta ett dylikt initiativ?

Text: Wingman.

Kommentar: Efter kontakt med personalen vid Carolina Rediviva hösten 2001 finns inte Louis De Geers kedja och ring där. Intressant är det iallafall. Om du vet något mer om denna tradition blir jag glad om du kontaktar mig!

Sällskapet Vallonättlingar bildades 1938.

 
© 2001-2005 Marianne Gille